Flytta texter och beskära texter

Läst i morse som vanligt dagens evangelium på den 19e söndagen efter Trefaldighet i min psalmbok. Det var den dramatiska texten ur Joh 6 där det står att många som lyssnat till Jesus i Kapernaum slutligen vände honom ryggen. De menade att de hade fått nog. Ville inte längre följa med honom. Jesus såg vad som hände och sade till sina lärjungar: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” Petrus som brukade svara på alla lärjungarnas vägnar säger:”Herre, till vem skulle vi gå? Du har ju det eviga livets ord…” Till min förvåning hördes ett annat evangelium i mässan denna morgon. Jesu ord till den lame: ”dina synder är dig förlåtna”, ur Mark 2. Då slog det mig att jag fått i min hand en äldre psalmbok. Texten om Petrus och Jesus är flyttad till Sexagesima. Inget fel i dagens evangelium men nog hade det låtit bra på en söndag med överskriften ”Trons kraft” att höra Petrus bekännelse var vi finner trons kraft. Jag vet inte varför man flyttat om dessa texter.

När vi för första gången höll ett stormöte i Linköping och hade inledningsgudstjänsten i domkyrkan fick jag predika över just dessa ord till Petrus. Det var en text som passade in i mötets tema ”Grund och gränser”. Vi ville mot trenderna i dagens kyrka i Sverige ställa kyrkans klassiska tro om Gud, om Jesus och människornas frälsning, om uppenbarelsen Guds Ord, om Bibelns budskap och apostolisk tro och ordning. Mycket av detta ifrågasätts ofta. Det kom mycket folk till detta möte och vi var omkring 1 500 som deltog i den gudstjänsten. Var kom alla ifrån? Som jag såg det fanns det representanter från de flesta traditionerna i vår kyrka. Så litet som vi annonserat detta möte och ändå kom det så många. Fortsättningen blev också en underbar ekumenisk glädje över att få träffa så många från andra håll som också älskade Herren Kristus. Om förberedelserna till detta första Linköpingsmöte får jag återkomma till. Det är en märklig historia hur man kan gå utan resurser i materiellt avseende och arrangera ett sådant jättemöte. Och moståndet uteblev inte. Biskopen i Linköping anordnade genast en motmässa med en kvinna som preidkant samma eftermiddag i samma kyrka men  med betydligt mindre folk.  Men det tar vi en annan gång. Det var ett historiskt möte i Linköping.

Men tillbaka till predikotexter som ändrats, i detta fall ett avskuret evangelium. Jag fick i år uppdraget att skriva ett predikoutkast i SPT över evangeliet på 1Advent, det som snart kommer upp. Något jag inte riktigt observerat förut var att evangeliet var avhugget. Man ser det på hur Matteus byggt upp sin historia med en stegring, från det lilla till det stora. Först är det bara Jesus och två lärjungar, som hämtar åsnan för intåget i Jerusalem. I nästa del är det ”många i folkmassan… både de som gick före och de som följde efter” som ropar ut hyllningsropet Hosianna. I tredje delen som kapats bort  i vår evangeliebok står det att ”hela staden kom i rörelse och man frågade: ”Vem är han?” Varför är detta borttaget? Poängen är ju att när den stora folkmassan av folk ser det som händer efter mötet med Jesus frågar sig vem kan han vara?  Är han den efterlängtade? Kunde det bli en bättre text när kyrkorna är fulla av folk och man har sjungit Hosianna att ställa frågan vem har ni hyllat? Jag undrar för resten vad Matteus skulle ha sagt om han sett hur klåfingrigt man skuret bort poängen i historien? Mitt råd är definitivt: Be textläsaren att läsa texten ur den oavkortade Bibeln så vet gudstjänsfolket vem de hyllat med den  traditionella Hosiannasången! Som Matteus skrev: ”Han är profeten, Jesus från Nasaret i Galileen”.

2 comments so far

  1. Hosanna on

    Bertil; markera hela den här texten och tryck ctrl+s för att spara den. Skriv därefter in den genom att trycka ctrl+v under skriv inlägg (inte sida). Publicera.
    Därefter går du in på redigera sida och tar bort den aktuella texten.

  2. Karin Johansson on

    Hej.
    Roligt att läsa att du skriver att EFS fortfarande talar om ”mission” i den ursprungliga betydelsen. Jag är EFS:are och uppvuxen i ett sådant hem. Tack vare det, har jag fått intresse för både ”inre” och ” yttre” mission. Detta har lett till att jag doktorerat i mars 2008 i kyrkohistoria om Svenska Mongolmissionens verksamhet och missionärer 1910-1938. Studien heter ” De vågade sig ut”.
    Hälsning
    Karin Johansson


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: