Avslöjanden

Det är tydligen inne nu att skriva böcker där författaren avslöjar delar av sitt liv. P.O Enquist har gjort så i sin senaste bok som fick augustpriset. Djärvt och sakligt. Förre ärkebiskopens bror avslöjar sin fars väldiga ambitioner att vinna framgångar i kyrkan för sina pojkar. Skrämmande att läsa. Tänk så sorgligt att inte få de fina tjänster som man själv ansåg sig vara värd! Gråtande lämnade han valet där han inte fick många röster.  Den princip som äldre präster lärde mig när jag kom ut som präst var: gå endast på kallelse. Och bed först innan du lämnar in ansökan. Den principen gäller kanske inte längre.

Under det här jubelåret – 50 år av kvinnor som präster – publicerade man intervjuer med dem som prästvigts. De flesta säger att de fick en ingivelse eller kände att de skulle bli präster, fick klarhet i att studera till präst osv. I denna tid då upplevelser är det viktigaste – man köper t o m upplevelser till julklappar – men jag skulle vilja säga att upplevelser alltid måste jämföras med vad Guds ord säger. Och det är nog så att uppelevelser idag väger tyngre än det som står skrivet, som är uppenbarelse.

I domprostens bok om sig själv och striden med den auktoritära biskopen i Stockholm blir man häpen hur man kan behandla en medarbetare. Det är avslöjande när hon skriker ut sitt hat mot domprosten – jag hatar allt du står för – hur hon läser sitt NT. ”Om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder…”  Jag skriver inte detta för att jag själv är så bra men jag fruktar att sådana avslöjanden skadar vår kyrka och vår tro hos allmänheten. En gång skrev aposteln Paulus kärva ord till sin tids församling i Korint ”Broder går till rätta med broder, och detta inför otroende. På det hela taget är redan det att ni processar med varandra ett nederlag för er…” I en tidning läser jag reportage om dagars förhandlingar i Arbetsdomstolen i en tvist melland församling och präst. Denne har avsatts. Generationen efter Paulus får biskopen i Rom, Clemens, skriva till församlingen i Korint att ledare inte får avsätta sina präster ”män som insatts av ansedda män med hela församlingens samtycke och som oklanderligt betjänat Kristi hjord och fått gott vittnesbörd av alla – att avsätta sådana män från tjänsten menar vi  inte vara rätt…Vi ser nämligen att ni har fördrivit några från deras ämbeten…” Något hundratal präster i SvK har köpts ut från sina tjänster under de senaste åren. Det har kostat mycket pengar. På den tiden var det avundsjuka och maktbegär som gjorde att biskopen Clemens av Rom ingrep. Idag är det en kamp mellan präst och politiker i råd och fullmäktige. Om det var bråk i det första kristna århundradet kunde man tro att det skulle ta slut. Men icke – snarare tvärtom. Det är tråkigt med alla dessa avslöjanden. Kanske vore det bättre att inte föda journalisterna med så feta stycken. De vet i allmänhet hur man och vinklar nyheter. Fast i dessa fall är det författarna och domstolsöverklaganden som själva avslöjar sig.

När jag skrev om kallelser till ämbeten kom jag att tänka på att jag en gång kämpade hårt  mot kallelsen. När docenturen i Uppsala tog slut och jag stod där arbetslös och inte fått den tjänst jag sökt kom kallelser utfrån andra länder och universitet. När fakulteten i Princeton kallade på mig att bli professor där ville jag inte. Ett utmärkt erbjudande i en berömd fakultet. Att med hustru och fyra barn hoppa över Atlanten in i det ovissa var jag inte beredd på. Det blev en kamp. Johannes 21 blev svaret. Jesus säger till en motspänstig Petrus: När du var yngre, spände du själv bältet om dig och gick vart du ville.Men när du blir äldre, skall du sträcka ut dina händer och en annan skall spänna bältet om dig och leda dig dit du inte vill”. De sista orden sved. Jag ville inte men det fanns då inget alternativ.  Nu många år efteråt kan jag se i backspegeln att det var just de erfarenheterna därborta som skulle hjälpa mig in i den tjänst som jag fick härhemma.

Nu har jag avslöjat något om min motspänstighet som brottades ner av Någon. I olika sammanhang har dessa Jesuord sedan lärt mig att acceptera också det svåraste i livet. Mycket har hänt som jag inte ville.

No comments yet

Lämna en kommentar